Today I wake up with Lucas babble early in the morning, so now you need no alarm clock. My oldest children is in school, Lucas is sleeping, while I sit here on the couch and thoughtful on how I should try to get in some extra at checkout. As parents unscheduled do not get much. One may sometimes question the system, when it comes to having children, being at home and having to lose some of its income. Why should you need it, when the woman is the one who makes sure that the community lives on through to give birth. It is not enough that the gap between female and increasing, prevailing wage. When you become a senior citizen and you have also lost much of their annual income is pensionable, because you are at home with their children. Completely wrong. For us it is more and more requirements that mom and working woman. Have not those right conditions right from childhood, I think you can not handle it. Easy to set high standards of herself as a mother and woman. Have been lucky to have grown up with good parents, but also those hardest. They have ensured that it has become an independent and strong woman. There, it is useful when you yourself have children. So my job as a parent is great.

[Bild]

[Bild]

Idag vakna jag upp till att Lucas jollra redan tidigt på morgonen, så nu behöver man ingen väckarklocka. Mina äldsta barn är i skolan, Lucas ligger och sover, medans jag sitter här i soffan och funderar på hur jag ska försöka få in lite extra i kassan. Som föräldrarledig får man inte mycket. Man kan ibland ifrågasätta systemet, när det gäller att föda barn, vara hemma och behöva förlora en del av sin inkomst. Varför ska man behöva det, när kvinnan är den enda som ser till att samhället lever vidare genom att föda barn.Det räcker inte med att klyftan mellan kvinna och man ökar, gällande lön. När man blir pensionär så har man också förlorat mycket på sin årsinkomst som är pensionsgrundande, för att man är hemma med sitt barn. Helt fel. För oss ställs det mer och mer krav som mamma och arbetskvinna. Har man inte dem rätta förutsättningarna redan från barnsben så tror jag att man inte klarar av det. Lätt att man ställer för höga krav på sig själv som moder och kvinna. Har haft tur som vuxit upp med bra föräldrar, men även dem hårdaste. Dem har sett till att man blivit en självständig och stark kvinna. Det har man nytta av när man själv får barn. Så min uppgift som förälder är stor.

Now I have finally managed to make my own little baptism card for Lucas baptism. Not bad I must say myself. Was pretty good. Not easy with these preparations. You think you have the time, but you don't. Have stayed about four months of my other children, so I had to date to Lucas baptism. Whew, time flies. Felt like I had given birth to him yesterday. Yes, yes, now it's done.

Nu har jag äntligen lyckats göra mitt eget lilla dop kort för Lucas dop. Inte illa måste jag själv säga. Blev ganska bra. Inte lätt med dessa förberedelser. Man tror att man har tiden, men den är knapp. Har hållit cirka 4 månader på mina andra barn, så jag fick till datumet till Lucas dop. Puh, tiden går fort. Kändes som om jag hade fött honom igår. Ja, ja, nu är det gjort.

Hello!
Thought I'd start by telling you a little more about me, more than my name Susanne 37. I am married and celebrates 10-year anniversary on 25/9. And we have been together now for about 14 years. We have four children, the oldest is a daughter, Amanda soon 13 years old. And three sons Hampus 11 years, David 9 years and our smallest, Lucas is 3 months. Absolutely wonderful to start over again with small children. Sounds crazy, but so it is. I never thought in my wildest to start over, but so it was. Regret nothing. Great to start a blog like this and sharing of my experiences, both positive and negative sides. Both as a parent and woman while trying to aim for the career, which is not always the easiest task as a parent. So I would like to share to you readers, how it is possible to combine work with parenthood and not to forget, even as a wife. So go follow me through my journey, I promise an eventful blog.

Hej!
Tänkte jag skulle börja med att berätta lite mer om mig, mer än mitt namn Susanne och är 37 år. Jag är gift och firar 10-årig bröllopsdag den 25/9. Och vi har varit tillsammans nu i ungefär 14 år. Vi har 4 barn, den äldsta är en dotter, Amanda på snart 13 år. Och 3 söner Hampus 11 år, David 9 år och vår minsta, Lucas som är 3 månader. Helt underbart att börja om så här som småbarnsförälder. Låter galet, men så är det. Trodde aldrig i mitt vildaste att jag skulle börja om, men så blev det. Ångrar ingenting. Kul att starta en blogg så här och dela av mig av mina erfarenheter, både positiva och negativa sidor. Både som förälder och kvinna som samtidigt försöker sikta på karriär, som inte alltid är det lättaste som förälder. Så jag delar gärna med mig till er läsare, hur det går att kombinera yrkesliv med föräldraskap och inte att glömma, även som fru. Så fortsätt följ mig genom min resa så lovar jag en händelserik blogg.

What do you do a Sunday like this? Well, cleans and prepares for a new lovely week. The machine runs at top speed, the vacuum cleaner on, the kids up in their room and rearranging AGAIN. They seem to have a hard time deciding where they should have things. Lucas eats and sleeps on every other and babble more and more. Fun when you get more contact with him now. Have already turned around a few times and is only 3 months fast the little fellow. Have a great continuation on Sunday!

Vad gör man en Söndag som denna ? Jo, städar och förbereder för en ny härlig vecka. Tvättmaskinen går för högvarv, dammsugaren på, barnen uppe i sina rum och möblerar om IGEN. De har nog lite svårt att bestämma var dem ska ha sakerna. Lucas äter och sover om vart annat och jollrar mer och mer. Kul när man får mer kontakt med honom nu. Har redan vänt sig om ett par gånger och är endast 3 månader, snabb den lilla krabaten. Ha en bra fortsättning på Söndagen !

Äntligen dags för sängen efter en rätt så tuff dag. Börja med tidig morgon, vakna så där vid 7 tiden av att näst yngsta väckte mig och sa: du har väl inte glömt att Innebandy träningen börjar snart ! Hur skulle jag kunna glömma det , känns som det är varje dag . Han tränar ju bara 3 dgr i veckan. Fram med sminket och på med det glatta mamma ansiktet, vem vet man kan ju möta någon man känner och då skulle väl den personen få en chock. Trött och dan försöker man va på glatt humör, för inte kan man ju fallera som mamma. På med outfiten och iväg. Största killen har förberett sina fotbollskläder inför dagens match mot Mariefred, men förlora med 4-5. Stolt mamma som fick se honom göra 2 heroiskt härliga mål. Med minsta i vagnen trava vi vidare efter matchen till butiken för att lämna in en egen gjord Lottorad, med förhoppningen att bli miljonär. Men icke, utan det blir till att fortsätta. Dottern ringer och undrar var vi är och vill att vi ska laga någon god maträtt. Så det blidde en wokblandning. Tiden gick/går och vips så var klockan mycket. Klockan är nu 23 och man har nattat minsta efter ett bad. De andra kidsen sover och jag har tänt mina ljus i fönstret och hoppas nu på att få relaxa. Så god natt och sov gott !!

Hej!
Har försökt mig på foto collage och gjort en alldeles själv på mina vackra älskade barn.
Nu har jag äntligen vågat mig på att skaffa en helt egen blogg med hjälp utav min dotter Amanda, följ gärna hennes blogg , mobil.amandalaarsson.bloggplatsen.se/